Leukemi kan delas upp i två olika huvudgrupper: Akut leukemi och kronisk leukemi. Därefter delas bägge in i myeloisk- och lymfatisk leukemi.

 

Symptomen för akut leukemi kan vara bla. brist på röda blodkroppar som i sin tur gör dig trött, brist på mogna vita blodkroppar som kan ge dig olika infektioner och för lite blodplättar som gör så  att du kan blöda mycket lättare och att du kan få blåmärken mycket lättare än vanligt. Blödningar i slemhinnor som t.ex. tandköttet kan också vara ett symptom.

Feber, avmagring, svettningar nattetid och smärta i skelettet är andra symptom kan förekomma. Det är även vanligt att mjälten, levern och lymfkörtlarna förstoras.

 

Symptomen för kronisk leukemi är ungefär den samma som akut leukemi, men lindrigare. Det är väldigt vanligt att kroniskt leukemi märks av en slump på ett blodprov som tagits av andra skäl. Dessa prov brukar visa att man har för många vita blodkroppar.

 

I behandlingen av leukemi används oftast cytostatiska. Dessa angriper främst celler som håller på att dela sig och stoppar celldelningen. Detta kan leda till olika biverkningar som illamående, trötthet och håravfall.

Nu på senare tid har även strålbehandling blivit allt vanligare. Detta gör så att cellerna inte längre kan föröka sig och dör så småning om ut. Även denna behandling kan ge biverkningar så som trötthet, hudirritationer, diarré och håravfall.

 

I sverige upptäcks det runt 1000 olika fall utav leukemi varje år. Mer än hälten av patienterna är 60 år eller äldre. 

Barn som drabbas utav akut leukemi är ca en fjärdedel av de 300 fall av barn under 15 år. Och utav dessa är det idag mer än 75% som botas.

Leukemi är även vanligare bland män än kvinnor.