Urinblåsecancer är tre gånger så vanligt hos män än hos kvinnor, och det är vanligast bland de som är över 65 år. I Sverige är det 2000 personer som upptäcker att de har urinblåsecancer, och ett hundratal får samma typ av cancer i slemhinnan i andra delar av urinvägarna, men även i njurbäcken och urinledare.

 

Man brukar upptäcka urinblåsecancer om man märker att man har blod i urinen. Det behöve inte komma hela tiden, utan det kan uppkomma en gång, sedan tar det en längre tid innan symptomen visas igen, så därför bör man kolla upp det vid första sjukdomstecknet! I vissa fal, dock rätt ovanliga, så kan cancern orsaka smärta och cancertumören växer på djupet i urinblåsan. Det kan även förekomma trötthet och att man tappar vikt.

 

Cancer i urinblåsan har tyvärr börjat öka. Man kan få det genom cancerframkallade ämnen i omgivningen, tobaksrökning och de som har i sitt arbete att de utsätts för förbränningsgaser från kol eller för kemiska ämnen som används inom gummi- och färgindustrin. Så för att undvika att få urinblåsecancer så ska man undvika dessa saker!

Det finns olika tumörsstadier, och även olika behandlingar. De behandlingar som förekommer är cytostatika (alltså cellgifter), strålbehandling, operation eller smärtlindrande medicering.

 

 

 

4. Tecken i andra organ. T.ex. lungorna, lymfkörtlarna, levern eller skelettet. Cancern har då spridit och bildat metastaser (dottertumörer). 

 

Behandlingarna för njurcancer varierar så som alla andra cancerformer. Men de vanligaste för just njurcancer är kirurgi där njuren tas bort om det bara är där cancer sitter, cytostaticka (cellgift), immunologisk behandling som är väldigt sällsynt eftersom genom detta tar vårat eget immunförsvar bort njurcancern, målstyrda läkemedel som blockerar signalsystem i celler som bromsar njurcancern, strålbehandling och lindrande behandling som lindrar smärta och symptomen.

 

Orsaken till njurcancer är idag oklart. Ärfliga former förekommer men är mycket sällsynta. Dock så har rökning, övervikt och fetma medfört ökad risk.

 

Om du skulle få en prognos av njurcancer med små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är detta en god nyhet. Eftersom njurcancer lätt sprids via blodet hör den till de cancerformer som ganska ofta bildar metastaser. Vid ca 20 % av fallen som upptäcks vid diagnos idag har dessa spridit sig, resten av de 80 % är då alltså kvar i njuren. Totalt botas knappt hälften av de drabbade, men många av dem som inte botas kan leva flera år med sin sjukdom.

 

Bröstcancer är den cancerformen som är den vanligaste hos kvinnor. Mellan 15-20 personer insjuknar - varje dag, och de som drabbas mest är medelålderskvinnor och äldre kvinnor. Det är 7000 kvinnor som får diagnosen varje år här i Sverige. Det finns även män som insjuknar i bröstcancer, men det är dock väldigt ovanligt, ungefär 40 st per år i Sverige. 

 

Men hur kan man veta att man har bröstcancer? Sjukdomstecknen brukar oftast vara att man känner utav en knöl i bröstet, men det kan även vara att man får en knöl i armhålan, förstorat och hårt bröst, hudrodnad, indragningar i huden och blod eller vätska från bröstvårtan.

 

Som med alla andra cancerformer så finns det olika former av bröstcancer också. Oftast börjar cancern i mjölkgångarnas celler, men den kan även uppstå i mjölkkörtlarna. Det finns bröstcancer som växer långsamt och de som växter snabbt, det beror på person till person. 

 

När man får cancer finns det även olika stadium i olika skalor, beroende på hur långt gången cancern är och hur allvarligt det är. Här nedan är de olika stadien när det gäller bröstcancer.

• Stadium 0 eller cancer in situ (cancer på platsen) innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.
• Stadium I innebär att tumören är mindre än två centimeter i diameter när den upptäcks och att cancern inte spridit sig till lymfkörtlarna.
• Stadium II är tumören två till fem centimeter och även lymfkörtlarna kan vara angripna.
• Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller om mer omfattande spridning lymfkörtlar i armhålan finns.
• Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser.

 

Många tar fel och tror att man tappar håret utav cancer, men det är egentligen av cellgifter (cytostatisabehandling), så vi tänkte reda ut det så att alla förstår vad detta innebär!

 

Cellgifter är något man ger den sjuke för att bota eller bromsa upp cancern. Det används även för att den sjuke inte ska få återfall och få cancer igen. Det cellgifter gör är att döda cancercellerna, men tyvärr påverkas även friska celler vid behandlingen. Det kan även förekomma biverkningar av behandlingar, och det kan vara att man får sänkta blodvärden, håravfall och mag-tarmbesvär. 

 

 

Varje år drabbas ungefär 2600 kvinnor i Sverige av gynologiskcancer - äggstockscancer, livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer. Dessa sjukdomar skiljder sig dock åt vid symptomen, behandling och prognos.

I äggstockscancer drabbas ungefär 800 av dessa av just äggstockscancer mellan 40-70 års åldern.

 

Symptomen för äggstockscancer är ialla fall oftast väldigt små, vilket leder till att den ej upptäcks snabbt. Men magvärk och en svullnadskänsla i bukan kan vara ett första tecken. Man kan nästan beskriva det som att det kan vara svårt att få igen byxorna, trots att man inte gått upp i vikt. Men du behöver inte bli allt för orolig om detta händer dig eftersom det kan vara godartade muskelknutor och godartade cystor i livmodern också. Dessa är då inte farliga, men om de blir stora brukan man ta bort dem. 

 

Undersökningen av äggstockscancer görs genom en gynekologisk undersökning som görs via en ultraljudsundersökning. Och om det skulle visa sig att man har äggstockscancer görs en bukoperation för att man ska fastställa diagnosen. Detta fastställs då i olika stadium:

 

1. tumören finns enbart i den ene eller båda äggstockarna.

2. tumören har spridit sig i bäckenet.

3. tumören har spridit sig till bukhålan

4. tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan.

 

Behandlingen blir då olika pga. de olika stadierna men vanligast så behandlas man med kirurgi och sedan cytostatiska (cellgift). Sedan i framtiden kanske det behövs en till operation eller andra behandlingsmetoder så antikroppar och småmolykylära behandlingar.

 

 

Symtom för mjukdelssarkom är inte så vanliga, men värk kan förekomma. Sjukdomen är svår att upptäcka, men gör oftast det av en slumo om patienten känner en knuta eller förhårdnad. Blodprover brukar visa normala värden, rörselser, känsel och blodförsörjningen brukar fungera normalt äver om tumören är stor. Så just denna typ av cancer kan vara svår att upptäcka. Symtomen för skelettsarkom är att de drabbade brukar märka av rörselse- och belastningssmärtor. Man kan få värk när man vilar och ha svårt att sova, man kan även känna sig svullen och öm. 

 

Det finns olika typer utav behanlingar. Det kan genomföras via operation där man tar bort tumören, strålbehandling som oftast används vid mjukdelssarkom, cytostatika används även för att hindra att tumören ska sprida sig.

 

Varför människor drabbas av Sarkom är det egentligen ingen som vet. Det finns en genetisk faktor som kan göra att sjukdomen kommer med ärftliga sjukdomar. 

 

Magsäckscancer är inte en sån vanlig cancer med dock väldigt allvarlig. Magsäckscancer innebär att det är en bakterie som orsakar magsår som även är inblandad i magsäckscancer. Detta kan bli inflammerat och kan då utvecklas till cancer i magsäckens slemhinna.

 

Symtomen för magsäckscancer är att det svider eller gör ont i magen, men detta är inte heller så vanligt att man känner utav. Dessa smärtor kan ofta förknippas med magkatarr eller magsår. Andra symtom kan vara att man får blod i avföring och får blodbrist. Blodet i avföringen och i kräk kan även se svart ut. Om du märkt av dessa symptom ska du uppsöka vård inom en vecka!

 

Behandling för magsäckscancer är oftast operation, men det beror även på hur långt gången cancern är. För att behandligen ska verka så bra som möjligt så ska man försöka vara i så god form som möjligt, så att röra på sig, få i sig bra med näring och sova bra är även en del utav behandlingen.

 

Magsäckscancer är som sagt inte så vanligt här i Sverige, och det är väldigt ovanligt att människor under 50 år blir drabbade. Det är dubbelt så många män som får det än kvinnor. Det finns även studier som visar att de som röker har dubbelt så stor chans att få det, och äter man mycket frukt och grönt minskar man risken för magsäckscancer. Varje år får ca 9000 svenskar beskedet om att de har magsäckscancer.  

 

 

 

 

Leukemi kan delas upp i två olika huvudgrupper: Akut leukemi och kronisk leukemi. Därefter delas bägge in i myeloisk- och lymfatisk leukemi.

 

Symptomen för akut leukemi kan vara bla. brist på röda blodkroppar som i sin tur gör dig trött, brist på mogna vita blodkroppar som kan ge dig olika infektioner och för lite blodplättar som gör så  att du kan blöda mycket lättare och att du kan få blåmärken mycket lättare än vanligt. Blödningar i slemhinnor som t.ex. tandköttet kan också vara ett symptom.

Feber, avmagring, svettningar nattetid och smärta i skelettet är andra symptom kan förekomma. Det är även vanligt att mjälten, levern och lymfkörtlarna förstoras.

 

Symptomen för kronisk leukemi är ungefär den samma som akut leukemi, men lindrigare. Det är väldigt vanligt att kroniskt leukemi märks av en slump på ett blodprov som tagits av andra skäl. Dessa prov brukar visa att man har för många vita blodkroppar.

 

I behandlingen av leukemi används oftast cytostatiska. Dessa angriper främst celler som håller på att dela sig och stoppar celldelningen. Detta kan leda till olika biverkningar som illamående, trötthet och håravfall.

Nu på senare tid har även strålbehandling blivit allt vanligare. Detta gör så att cellerna inte längre kan föröka sig och dör så småning om ut. Även denna behandling kan ge biverkningar så som trötthet, hudirritationer, diarré och håravfall.

 

I sverige upptäcks det runt 1000 olika fall utav leukemi varje år. Mer än hälten av patienterna är 60 år eller äldre. 

Barn som drabbas utav akut leukemi är ca en fjärdedel av de 300 fall av barn under 15 år. Och utav dessa är det idag mer än 75% som botas.

Leukemi är även vanligare bland män än kvinnor.

 

 

 

 

 

Bukspottkörtelcancer är kanske inte den vanligaste bland de unga, men är du runt 65 år så ökar risken att drabbas utav den. Risken att drabbas utav bukspottkörtencancer är ganska stor. Ungefär 900 personer i sverige drabbas av den varje år. Om du är rökare ökar risken betydligt mycker mera också.

 

De vanligaste symptomen utav cancer i bukspottkörteln är bl.a. gulsot, aptitlöshet och viktminskning, smärta i buken och förändrad avföring. Att man även får diabetes kan vara ett symptom. Det handlar då om ålder-diabetes och typ 2-diabetes. Gulsot kan du märka om dina ögonvitor och hud färgas och blir gula eller så kan du märka det om ditt urin blir mörkare medan avföringen blir ljusare. Klåda kan också förekomma. Dock så kan även gulsot betyda något annan än cancer i bukspottkörteln, de kan också vara att en sten täpper till gallgången eller att ett hepatitvirus gett en inflamation i levern.

Enligt andra patienter som haft smärta i buken som symptom har beskrivit denna smärta att den sitter långt inne i magen och strålar ofta ut i ryggen under lång tid.

Om din avföring skulle förändras pga. bukspottkörtelcancer skulle den göra så att tillverkningen av enzymer minskas. Det i sin tur gör att fetten i maten inte bryts ner i tarmen. Avföringen blir då rik på fett vilket gör att den flyter i toavattnet och blir svår att spola ner. Den kan även lukta riktigt illa.

 

Om du skulle drabbas utav bukspottkörtelcancer krävs en operation direkt. Men om den skulle anses som lindrig skulle det kunna diskuteras om en annan behandling så som en mindre kirurgiskt ingrepp som cytostatiska- eller strålbehandling, smärtlindring, behandling av klåda eller läkemedel mot illamående.

 

I de flesta fall upptäcks bukspottkörtelcancern för sent vilket gör att chansen att bli helt botad blir mycket liten. Ungefär 10 % av de som blir opererade blir botade. Och de personer som använder cytostatiskabehandlingar efter sin operation ger 20 % chans att bli botad efter operation.

 

Någonting vi alla nog kan vara slarviga på är att kolla våra pigment- och födelsemärken. Ändrar de form, färg, storlek eller börjar att klia så är det dax alla kolla upp dem, för det kan vara malignt melanom (hudcancer). 

 

Malignt melanom är en av de cancerformen som har ökat snabbast i Sverige på senare tid. Alla kan drabbas, män som kvinnor, unga som gamla - allt handlar egentligen om att man måste vara försiktig så att man inte solar för mycket eller bränner sig. Det är inte heller bara huden som behöver drabbas, utan även slemhinnor och ögon. Malignt melanom är även en ärftlig sjukdom, så har någon i din släkt haft det har du större risk att få det själv. Även de personer som har ljus hy och rött hår har extra stor risk att drabbas.

 

Malignt melanom klassas dom den farligaste cancern, eftersom att den kan spridas vidare till andra kroppsdelar genom så kallade "dottertumörer" (metastaser), som avgör hur allvarlig cancern är.

 

Varje år drabbas 2800 personer i Sverige av malignt melanom, och närmare 18% av dem överlever inte. Så det bästa du kan göra för att undvika detta är att skydda dig ifrån solen, helst små barn eftersom deras hud är mer känslig. Lär även känna dina pigment- och födelsemärken och lägg märke till ifall det förändras - då är det dax att söka upp vårdcentral.